Födelsedagshelgen har börjat för oss båda, för min del redan igår kväll på en restaurang i Amsterdam.

Vi gick till restaurangen Casablanca, som inte alls var marockansk utan gick på temat cirkus/Casablanca-filmen. Hela restauranglokalen var tapetserad med massor av gamla cirkusaffischer och när vi ätit klart för- och huvudrätt blev samtliga i matsalen uppjagade till övre våningen där “en dam väntar på er”.

Vi fick kliva in i en otroligt charmig och liten teater och fick oss en typ av cabaré/halvkaraoke/varité. Mycket riktigt väntade en glitterklädd dam på oss tillsammans med en mikrofon, en minidisch och ett blad med blandade och tydligen helt obegripliga ord på som fick agera låtmeny. Vi i publiken fick välja låtar och när hon lyckades charma de utsatta tillräckligt bra fick hon även med sig folk på scen. På den tjugo minuter som föreställningen varade (därefter fick vi efterrätt i matsalen igen) hann hon sjunga på både tyska, engelska, holländska och franska, alla mer eller mindre kända låtar - men när holländarna drog igång en helt hysterisk allsång på en nationaldänga var vi andra helt lost. Doktor B någonting hette den.

Efter den kombinerade scen- och matupplevelsen gick vi in i den tillhörande puben där tjugomannablåsorkestern “de Bucket big band” precis skulle till att dra igång kvällens spelning. Lokalen var pytteliten och fullpackad av öldrickande gäster men ändå kändes det aldrig trångt trots att jag stod precis brevid gitarristen medan bandet spelade. Höjdpunkten var när blåsinstrumenten rörde sig ut i publikhavet och plötsligt, medan tempot, takten och musiken fortsatte att pulsera, stod jag helt inringad av fyra trumpetare. Det var så otroligt coolt att befinna sig mitt i musiken, mitt bland musikerna, totalt inne i hela upplevelse. Och de spelade så bra.

Behöver jag lägga till att jag hade extremt svårt att stå still till igår kväll? Till och med när vi vandrade genom Red light district tillbaka till hotellet vickade rumpan på mig, nöjd över att födelsedagshelgen inleddes redan torsdag kväll.

Bra musik och dans, sedan är jag nöjd.
Grattis till Josefine på födelsedagen!

Du, Josefine. Vad är det här för fasoner? Är vi så intrasslade i musik att vi inte orkar lyfta nosen till datorskärmen?

Medan Josefine har grävt ner sig i en musikuppsats så har jag själv inte alls grävt ner mig alls utan mest bara sprungit runt och upplevt. Till exempel så var jag, Nina och Hanna på konsert med Lars Demian för ett par veckor sedan. Han hade turnépremiär på Södra Teatern och det var en väldigt fin och som vanligt rolig konsert, texterna är större delen av musikupplevelsen och även om jag nu hunnit höra de flesta av låtarna några gånger redan så blir det alltid en tumme upp.

En vecka sedan hamnade jag oplanerat på ytterligare en konsert. Den gången var det Paris som hade folkparksspelning på en privat fest, bara ett par dagar innan releasen av deras nya album och tillika tungvrickare The landlord is kind enough to let us have our little sessions.

Nu ser jag fram emot Manu Chao på söndag samt förhoppningvis ytterligare musikupplevelser före det. Kanske lite Oum om sällskapet ställer upp…

Josefine, vad gör du?

Man vet att semesterkoman är slut och hösten är igång igen när utestället på gården utanför jobbet kör igång disko- och dunkadunkmusik klockan 17 på torsdagarna.

Det blev en intensiv utehelg. I fredags sommarfest med jobbet och i lördags sedvanligt rumpskak på Sodra Bar.

Men oh vilken skillnad; för inte tycker jag att musikdunka kring Stureplan är särskilt inspirerande. Vi hamnade på “Solidaritet” och om jag och mina kollegor hade stannat kvar på nedre botten kanske det dansen hade blivit lite roligare för där hörde jag en antydan till lite afrikanska rytmer men på övre plan kände och hörde jag bara entonigt dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk dunk. Då var det betydlig roligare musik och rytm på Sodra bar i lördags.

Men som en arbetskompis sa i måndags; Jo, men du var inte full i fredags va? Man måste nog vara det där.

Musik som kräver alkoholintag? Jobbigt.

Ja, shit jävlar vad vi dansade igår. Hela Berns gungade till Saads rytmer och sång (arr: Re:Orient). Det var inte bara stjärnan Saad som roade utan hela hans gäng med musiker och trumpojkar rusade runt i lokalen, uppmanade till dans, skakade rumpa och bara var halvt galna enligt svenska mått mätt. Och vad hela gänget kunde dansa; här hade vi ett gäng karlar som stod och gjorde mänger av “magdansrörelser” som vi inskränkt tror enbart är något för tjejer. Höftdropp, benspark och en massa skak.

En av killarna kämpade febrilt med att få oss att dansa i ring kring en stol och när han väl fick oss att göra som han ville förstod vi också varför; då dök Saad upp från ingenstans och ställde sig på stolen i mitten medan vi dansade vidare.

Och det pågick i en halv evighet, precis när benen började gnälla lite avbröt man för paus och senare fortsatte konserten i ytterligare en timme. Till avslutande Einab försökte jag och Hanna köra vårens koreografi men det blev rätt improviserat för förutom att det var livekonserter och en massa extra verser inlagda lite här och där, det det också andra rytmer som kom fram än på cd-versionen som vi har.

Smakprov på sång och dans finns hos Angelica på magdansbloggen - som också fick äran att dansa på scenen.

Efter konserten fortsatte vi dansa till DJ Cheb Oman och nu måste jag försöka vila både ben, öron och hals (vattenpipa är gott men det känns i halsen dagen efter).

Shit, Josefine! Jag har precis mejlat följande till kompisligan. Vilken månad jag har framför mig, jag kommer ju knappt att hinna vara hemma. Eller på jobbet. Eller vid datorn.

Hej.

Nu händer det grejer framöver! =)
Fram med kalendern och välj ur det digra utbudet under den kommande månaden.

Lördag 12 maj.
Europafinal i ESC. Finland står som värd. Ska vi ses och hänga framför tv:n?

Söndag 13 maj.
Både Karina och Sabina bjuder till föreställning. Medan Karina sjunger (Vantör?) så slänger Sabina sjal och käpp på Nybrokajen 11. (Avslutningsshow för dansskolan.) Kl 19.00.

Lördag 19 maj.
Re:Orient. En kompis till mig står på scen denna kväll, och det är också sista re:Orient för våren. Häng på och skaka rumpa.

Lördag 26 maj.
Avslutningsshow igen! Denna gång slänger jag (kanske) bara lite frukt. Det blir två föreställningar på en liten teater på Kungsholmen; kl 15.00 och kl 19.30.

1-2 juni.
Hoodsfred i Kista. Golbang spelar 1 juni och i övrigt verkar det hända en massa roligt här ute i gettot. Konserter och annat jox. http://www.hoodsfred.se

7-10 juni.
Re:Orientfestival! http://www.reorient.se/
Och det är framförallt en kväll jag vill göra er uppmärksam på; Saads konsert på Berns lördag 9 juni. Röjkonsert! Jag har redan biljett! (http://www.reorient.se/htmlsidor/festival/SAAD.htm)

Phu. Det var jobbigt bara att skriva allt detta. Hoppas att ni har lust att hänga med på åtminstone några av maj/junis alla galna dans- och musikhändelser!

Ett inlägg om Malya på Magdansbloggen fick mig att klicka runt på lite andra dansvideos och så hittade jag denna jättefräcka. Det här är ringdans på en lite mer avancerad nivå, jag gillar speciellt den oväntade vändningen i mitten av videon.

Efter förra lördagens minikonsert i Kista sa jag och Karina till varandra att det är på tok för lång tid mellan de gånger vi får äran att se Golbang live. (Och då är det ändå tredje gången på ett halvår.)

Kan man önska sig en spelning i födelsedagspresent?

När portarna slås upp till årets Re:Orient festival den 7-10 juni så sker det både på Berns, Konserthuset, Kulturhuset/Terrassen och Södra Teatern. Under fyra dagar i juni kommer shaabi, klezmer, bhangra, turkisk-romsk och persiska toner ljuda över Stockholm när Orienten intar innerstan.

Årets Re:Orient-festival börjar ta form och jag måste absolut gå på Saads konsert. Har ju dansfokus på just shaabi denna vår, så vad vore väl bättre än att avrunda terminen med konsert. Men även trion Niyaz lockar samt de festivalinledande Sukshinder Shinda…

Oh jöss, jag är alldeles till mig. Biljetterna släpp 2:a april - Det blir biljetter i påskpresent till mig själv!

Nu lyckades min musikspelare på jobbdatorn plocka fram följande låtar:
White lips kissed - Mew
Habibi Dah - Hisham Abbas
Daawetek Yaama - Gawaher
Supergirl - Minor Majority

Alla står de för olika lyckliga stunder från 2006. Lyckorus som jag mer än gärna återupplever i minnet en fredag kväll. Undrar vilka fina musikminnen jag får med mig från 2007, ett par kandidater har redan dykt upp men det är många dagar kvar av året innan jag får en totalöversikt.

Vilka bra låtar får dig att minnas 2006?